Är du gravid och nyfiken på hur sköldkörteln fungerar? Eller har du kanske en redan känd sköldkörtelsjukdom? För att ha en normal fertilitet, alltså optimera dina chanser för att bli gravid, krävs det att sköldkörteln fungerar normalt.

Omkring en till två procent av alla gravida kvinnor har en sedan tidigare redan känd rubbning av sköldkörtelfunktionen. Vanligast förekommande är hypotyreos, som innebär en för låg produktion av sköldkörtelhormon. Varför är det viktigt med en fungerande sköldkörtelproduktion under graviditeten? Jo, för att en normal sköldkörtelfunktion hos den gravida bland annat är av betydelse för utvecklingen av fostrets hjärna och kognitiva funktioner. Före den tolfte graviditetsveckan saknar fostret nämligen förmåga att bilda eget sköldkörtelhormon. Under den första halvan av graviditeten är fostret därför beroende av normala hormonnivåer i sköldkörteln hos dig som gravid, som under den här tiden förser fostret med sköldkörtelhormoner. Det ökade behovet leder därför till att gravida behöver öka sin hormonproduktion. Från graviditetsvecka 28 är fostret så pass utvecklat att hen klarar sig via sin egen hormonproduktion.

Vilka bekymmer kan man få som gravid när sköldkörteln inte fungerar?

En sköldkörtelsjukdom kan yttra sig i för låg (hypo) eller för hög (hyper) sköldkörtelfunktion. Symtom från sköldkörteln kan vara diffusa.

Om du har för låg produktion av sköldkörteln (hypotyreos) kan du få symtom såsom:
– Trötthet
– Trög mage
– Frusenhet
– Nedstämdhet
– Ont i muskler och leder
– Låg puls
– Svullnad i ansiktet
– Torr hud och hårbortfall

Har du för hög produktion (hypertyreos) av sköldkörteln kan du få symtom såsom:
– Hyperaktivitet
– Diarré
– Uppspärrade ögon och synrubbningar
– Hög puls och hjärtklappning
– Darrningar, ofta i händerna
– Onormal svettning och värmevallningar
– Psykisk och fysisk trötthet
– Viktnedgång
– Sömnproblem

Det här med hormoner är komplicerat, även för de mest pålästa. Vi har tre deltagare i sköldkörteldansen; TSH, T3 och T4. Hormoner är kroppens eget signalsystem och färdas i blodet för att hamna på rätt ställe där de kan verka. Förenklat fungerar sköldkörtelproduktionen såhär: Tyroideastimulerande hormon (TSH) bildas i hypofysen (en körtel i hjärnan) som stimulerar sköldkörteln att producera egna hormoner. Sköldkörteln har två olika hormoner som den kan bilda; T3 och T4. Det här går sedan runt i en komplicerad cykel och kroppen signalerar själv när den behöver mer eller mindre hormon genom att känna av hormonnivåerna i blodet. Om kroppen märker av för låg nivå av T3 och/eller T4 så börjar hypofysen att sända ut mer TSH. Då svarar sköldkörteln med att öka sin produktion. Likaså drar hypofysen ner på produktionen av TSH om vi har för hög nivå av T3 eller T4.

Det som kan hända med sköldkörteln när du blir gravid är att graviditetshormonet HCG (humant choriongonadotropin) har en stimulerande effekt på sköldkörteln. Detta är även känt som det hormon som faller ut positivt på ett graviditetstest. I tidig graviditet kan detta bidra till en ökning av sköldkörtelhormon och därmed sänkning av TSH. TSH kan då bli ”falskt” för lågt på grund av att HCG ”luras”. Den här fysikaliska förändringen går ofta över i andra trimestern och du kan behöva lämna nya blodprover för att se att de rättar till sig.

För den hormonproduktion som berör sköldkörteln krävs jod, något vi får i oss via maten. Jodbrist är ovanligt i Sverige idag, men var hittar vi då jod i våra livsmedel? Källor till jod är framförallt animaliska livsmedel och jodberikat salt. De som idag riskerar att få i sig ett för lågt intag är därför veganer och de som inte använder jodberikat salt. Det är vanligt att färdiglagad mat inte innehåller jodberikat salt, varför en allt för ensidig sådan kost kan leda till jodbrist.

Underfunktion av sköldkörteln kan bero på autoimmun kronisk inflammation av sköldkörteln (Hashimotos sjukdom). Vid autoimmun sjukdom angriper kroppens eget immunförsvar den egna kroppen. Överfunktion av sköldkörteln (giftstruma) orsakas i de flesta fall av Graves sjukdom. Överfunktionen kan också orsakas av adenom (godartade körteltumörer) som producerar hormon.

Sköldkörtelsjukdom behandlas med sköldkörtellikande hormon i tablettform. Om du inte behandlar en överproduktion av sköldkörteln ökar risken för att du föder för tidigt, att fostret blir tillväxthämmat, havandeskapsförgiftning och moderkaksavlossning. Om du inte behandlar en underproduktion riskerar det att hämma fostrets utveckling av hjärnan och kan öka risken för tidigt missfall. Du kan även drabbas av sköldkörtelsjukdom efter att du fött barn. Misstänker du att du drabbats av sköldkörtelsjukdom i tiden efter förlossningen (postpartum) söker du vård hos din vårdcentral.

Det är alltså vanligt förekommande med sköldkörtelsjukdom och det är viktigt med normala hormonnivåer i sköldkörteln för att optimera dina chanser till att bli gravid, men inte minst för att du som gravid ska må bra och att fostret ska utvecklas som hen ska. Är du mycket sjuk i din sköldkörtelsjukdom kan du komma att bli avrådd från att bli gravid. Vid inskrivning på mödravården tas vanligen TSH på gravida* för att säkerställa att din sköldkörtel fungerar som den ska. Har du en svårare sköldkörtelsjukdom kan du behöva besöka specialistmödravården under din graviditet. Berätta därför för barnmorskan om du har, eller kan ha, en sköldkörtelsjukdom.

Regionala avvikelser förekommer. Inom vissa regioner tas TSH på alla, inom andra regioner tas TSH endast vid särskilda riskfaktorer.

Här kan du läsa om träning under graviditet.